Det var någonting med den nya frisyren med lite sjuttiotalsvibe som fick mig att känna mig som Donna från That 70s Show. Jag gick omedelbart och köpte jeans. De första jag köpt på fem år!
Hög midja och vida ben, från Åhlens Carin Wester i modellen Sasha.
Ihop med den här tröjan blev känslan av Donna ännu starkare.
Tycker att det är så snyggt med klackar till jeans. Men det skulle förstås Donna aldrig bära. Däremot Erics elaka syster Laurie…
Återstår att se hur mycket jag kommer våga bära mina jeans,. Känns ovant och lite som att vara utklädd till en annan person varje gång jag bär byxor. Men ibland är det ju allt man vill? Att känna sig som någon annan!
Klackarna är från Sézane, byxorna från Åhlens, toppen gammal från & Other Stories och glasögonen ett billigt fynd från någon sommarrea på en kedja. Lindex kanske?
11 svar
Skitsnyggt, Clara! ☺️ Idel hejarop här! Jag ÄLSKAR vida sjuttiotalsjeans, allrahelst med klackar till. 😊
Har en fråga som jag velat ställa till dig ett tag nu, för det skulle vara intressant att läsa dina tankar kring det här. Jag kommer från ett hem där det alltid varit stökigt och dålig ordning. Följaktligen är jag en ganska rörig person, men jag jobbar på att bli bättre på att skapa system för ordning – med mycket inspiration från dig.
Jag upplever dock att jag i grunden är som en analfabet när det kommer till att hålla ordning i mitt hem, haha… I mitt barndomshem var det helt normalt att en kladdig stekpanna kunde stå på balkongen i ett halvår, minst, innan någon tog in den och brydde sig om den igen. Det var liksom som att varken min mamma eller pappa brydde sig om sånt. Det handlade inte om depression eller så – det var bara som att det inte rörde dem i ryggen med sånt slarv. Jag har det senaste året kommit fram till den slutsatsen, att ingen av mina föräldrar faktiskt har haft kunskapen om hur man städar. För jag håller verkligen med dig på den punkten – att städa handlar om kunskap, en kunskap som många idag inte värderar. Min mamma är fyrtiotalist och var alltså i tjugoårsåldern på sjuttiotalet, och min teori är att hon, liksom många andra, sket fullständigt i att städa, eftersom det var ”borgerligt” och de hade viktigare saker för sig – typ att gå på universitetet. Och det är klart att det var viktigt! Men det var liksom som att allt det där praktiska arbetet bara lades åt sidan. Till saken hör också att mammas släkt är adlig. Jag har många gånger tänkt på att folk från överklass tillåts (eller tillåter sig själva) att vara excentriska på ett sätt,
som folk från arbetarklass inte tillåter sig själva att vara. Till exempel kan man liksom leva efter devisen att ”jag har viktigare saker för mig än att städa”, medan det för en äldre kvinna ur arbetarklassen skulle vara otroligt skämmigt att inte ha det rent och snyggt kring sig. Har du några tankar kring det här? Någon annan? 😊 Bara så intressant att fundera på, tycker jag.
Jag tror att jag har blivit mer präglad av mina föräldrars stök än jag kanske insett tidigare i livet. Jag är alltså SKITDÅLIG på att få till fungerande system här hemma. En tidningshög kan bli liggande i ett år om jag inte aktivt väljer att städa som Rut – vilket jag nu har börjat med, och det är ju suveränt!
Har du några tips på grundläggande system för ordning i hemmet? 😅
Tack för din underbara blogg, den gör mig så inspirerad och glad! Och podden sen! Rent guld!!!
Kram ❤️
Intressant! Min släkt är inte adlig men pappas barndom får betecknas som överklass, med hembiträde osv. Jag har liknande erfarenheter som du, kanske inte lika extremt.
Men varken mamma eller pappa var särskilt intresserade av att hålla ordning/städa. De tyckte man ”inte behöver vara pedant”. Det var också väldigt mycket saker överallt i hemmet.
Själv blir jag jättestressad om det är stökigt och försöker hålla ordning. Både jag och min man är ganska bra på att rensa ut sånt vi inte behöver.
Kanske för att vi båda har sett hur det blivit när att ta rätt på överbelarmat dödsbo.
Jag vill ändå ha det ombonat och saker som har en (min) historia runt omkring mig. Det gäller att hitta en balans…
Så olika det kan vara! Jag har alltid jeans, på vinter verkligen ALLTID pga cyklar jämt. På sommaren kjol och klänning när vädret tillåter. Men aldrig byxor pga hittar inget till en som saknar röv, höfter och lår och är 2 stl mindre om underkroppen än över. Jeans funkar däremot. Har säkert 10 eller 15. Lite trist men jag har gett upp!
Du passar så bra i dessa! Ser så mycket framemot att inspireras av dina jeans-looks här på bloggen.
Jag gick från klänning året runt till enbart klänning/kjol på sommar och bär på vintern jeans och enklare överdelar. Längtar till den dagen jag vill dra på mig klänning/kjol och strumpbyxor under den kallare perioden av året. Är så intressant hur föränderlig klädstil är.
Snyggt! Men hur känns det att sitta i jeans med hög midja? Verkar obekvämt tänker jag? Som snart är fast i resårträsket för alltid 😄
Jag pallar inte hög midja, och inte heller låg. Så lagom dvs regular är bäst. Har ett par med hög och de har jag bara om jag et att jag ska och stå mycket. Eller om jag kan ta av dem inom 3 timmar typ. 😀 Sitta och jobba en hel dag i hög midja går inte för mig. Dessutom rullar de ner.
Nu är inte jag Clara, men jag tänker att det är en vanesak. För mig, som i stort sett alltid har jeans har det känts obekvämt med de lågmidjade jeansen. Det har liksom blivit en glipa i ryggen när tröjor har åkt upp och jag har blivit tvungen att hela tiden se till att jag har tillräckligt lång överdel till jeansen. Dels för att slippa att det åker upp och dels för att dölja troskanter som tenderat att sticka upp när jag suttit i låga jeans.
Inte för att jag på nåt vis skäms över mina underkläder utan för att jag helt enkelt inte tycker att det är snyggt med rygglipor och trosor som syns.
Så jag välkomnar det rådande modet med högmidjade jeans. Dock får jag tänka på att jag behöver ta en storlek vidare i midjan när de är högre så de inte klämmer över magen för jo, visst kan det bli obekvämt. 🙂
Tack för svar!
Och jag känner som jag ska på maskerad varje gång jag bär kjol eller klänning 😅
Åh, vad du är snygg!
Åh, vad jag saknar That 70s show!
Så snyggt Clara! Du klär verkligen i jeans och den här stilen. Kul att se dig med byxor eftersom det som du säger är så ovant både för dig och även dina läsare. 😃