När man varit borta på sommaren är det alltid speciellt att komma hem. Trädgården och naturen förändras nämligen fullständigt på bara en vecka. Min vana trogen inledde jag hemkomsten med att packa upp och tvätta. För gör jag det inte på en gång blir det ju aldrig gjort. Och det bästa sättet att känna sig inboad igen är att städa och göra fint. Så det fortsatte jag med. Här kommer ett gäng osorterade bilder från mitt julihem.

Snöbollsblommor i varje bukett och nystrukna dukar.

Köksöstilleben

Tycker så mycket om det varma sommarljuset. Köket som alltid är guld i juli.

Blandade köksattiraljer i en enda röra.

Pelargonerna trivs på verandan.

Knarrande golv och väggurets stillsamma tickande.

Guldhäggen som nästan vuxit sig för stor utanför fönstret. Ska ta bort några grenar så att utsikten syns bättre.

Samtidigt är det så vackert med träd precis utanför fönstret. De spelande solkatterna och vandrande skuggan.

Slänggungan används flitigt. Det hisnar i magen att gunga ut över slänten. Slänten som borde trimmats för länge, länge sedan. Det blir nog inte alls i år.

Naturen har redan tagit över.

Bastun är inte så flitigt använd om somrarna. Bakom den syns en glimt av sjön.

Den nymålade blå dörren gör sig så fint mot grönskan.

I år har jag inte gjort någon vidare plantering här ute. Det är penseerna från i maj som fått stå kvar och nu är övervuxna och fula. Men det syns inte på håll.

Och tur att det finns vackra perenner, träd och buskar att njuta av ändå.

Ska beskära vresrosen under pilträdet. Det är så fint när siktlinjerna bibehålls och det finns lite luft mellan allt grönt.

Mest nöjd är jag över frukostgruppen bland Thérèse Bugnet-rosorna. Här vill man dricka kaffe och höra surrande bakom huvudet.

Älskar alla sommarrum och vrår i mitt hus!

Nu ska jag krypa till sängs och försöka somna, med endast de tunna spetsgardinerna för fönstret och fågelkvittret som hörs genom den öppna springan.